fästeman (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk nn

fästeman festemann SD 2: 462 ( 1305) . fäste ib 4: 207 ( 1331) . fästimaþer L.), 1) den som vid köp, skifte, gåfva el. förpantning af jord förrättar fäst. fuit festeman SD 5: 472 ( 1345) . " presentibus laurencio thorisson festemanne, nichalao olafson, karolo stwch et aliis pluribus ad hoc vocatis et rogatis " ib 6: 24 (1348, gammal afskr.). ib 2: 21 (1287, i afskr. af 1337), !SYNS_DÅLIGT? ( 1305), 4: 207 ( 1331). - pl. fastrar. thässe ärw fäste män SD NS 2: 255 ( 1410) . " thässe äru fästemän oc lhioldo a skapte " ib 399 ( 1411) . ib 1: 70 ( 1401), 2: 400 ( 1411). 2) fästman. " sancte cecilie fästeman " Bil 390 . ib 537 . MB 1: 206 . Bir 2: 43, 143 . Ber 183 . Lg 32 . - Jfr fästa man, fästomän.