fögheliker (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

fögheliker adj. 1) passande, lämplig. tin födha se fångelik ok fögelik KS 24 (58, 25) . " at hans män hauin renan kost ok föghelikan ib 42 (109, 45). " 2) skicklig? föghelica (lämpliga? behagliga el. angenäma? Bures ed. frögdhelika 55) lekara ok sangara KS Fragm. 14. 3) täck, behaglig, intagande. swa war hon stolt ok fögelik RK 1: 619 . 4) måttlig. " ens mans natura hauer ympno af föghelik !SYNS_DÅLIGT? " KS 46 (118, 50) . - Jfr ofögheliker.