fara (2)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
fara v. -adhe ) frukta. " han sculle för them ey fara " RK 2: 2149 . ib 2666, 4215, 4390, 4586, 5572, 5590, s. 341, 1;(Ny början af Gamla Krön.) s. 164. - opersonl. med dat. el. ack. faradhe honom storlika for konungenom Lg 3: 47 . - Jfr forfararin.