flater (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

flater adj. 1) flat, platt, utan djup. kar . . . hulkit som vare ey sua flaat at thz bort flyte som ther j latz ok ey sua diupt at thz haui ängin butn Bir 2: 124 . " lät sla them (ɔ: thera eldkar), som flata skiwor (produxit ea in laminas) " MB 1: 405 . - (?) leeth han mötha them mz sina byssor tiil flaz (möta dem på el. från sidan, öfverraska dem?) RK 3: 3161 . 2) öfverraskad, häpen. " alexander stodh a landith flat " Al 8840 . RK 2: s. 344. - öfverraskad, öfverlistad, narrad. tik sändher hon för sik flathan oc begäkkadhan LfK 122 . 3) öfverraskande, oväntad? thz thörff ängin halla swa flat Al 1585 . 4) dum, enfaldig (vanligen med bibegreppet: som låter behandla sig huru som hälst). alle hata thän som flater är GO 893 . ib 971 . " synis iak nw mannom wara mykit flatir (fatuus) for mit tholomodh " Bir 1: 57 . " sagdho mik wara flatan dara fore min dödh. hulkin iak tolde gerna " ib 92 . " lib l192, 276, 334, 2: 81, 167, 198. " MP 1: 216 . min ordh ok gerninga räknas ok dömas wara flat ok fafäng Bir 1: 205 . 5) flat, efterlåten. " flather förman " LfK 11 .