frakta (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
frakta v. -adher ) 1) förhyra (ett fartyg el. en skeppare) till varors transporterande? vij haffue giort honum fulmyndog oc mectoge tiil at lata komat öhiit, om thet (fartyget) icke fractat är BSH 5: 23 ( 1504) . " en dansk skippare . . . wille löptet wth och är wäl frakthet medh järn " ib 358 ( 1509) . 2) lasta, sända (varor) ss last. the gode män, som siith gotz hadhe fractadh ther vppa (på skeppet) BSH 5: 404 ( 1510) .