galin (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

galin adj. eg . part. pret. af gala. ack. sing. m. galin. galnan Bil 636 ), incantatus, förhäxad genom trollsånger. 1) vansinnig, vanvettig, galen. þe sagþo þik vara galin ok deaw[l]s man Bu 77 . thän hughin gör galin Bil 126 . Lg 635, 636, 2) ursinnig, rasande, utom sig af vrede. iuþa biscopar var galin Bu 15 . Bil 125, 126 . Bo 86 . - rasande (om djur). þe samu þiura. för vro galne ok oþe. wrþo . . . spaki Bu 168 . " af eens galins hudz biti " KL 200 . LB 7: 304 . 3) galen, vild, ostyrig. jak syndadhe mykyt mz thom galna piltenom som thu känner glädhiandis ok lustandis j hans galno ok löghlico athäfwom Bir 2: 334 . 4) våldam häftig (om väder el. vind). et galith wädher Al 5621 .