genstörtogher (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

genstörtogher adj. -igh . gensturckteg . genstiircktig ) genstörtig. " looth finne sik richens radh oc richens höffwitsman . . . genstörtigh ok offuerhörigh i manga matho B SH 4: 124 ( 1488). almogen, som nw ganst genstörtoger wordin är " ib 5: 349 ( 1509) . almogen är gansche genstörtigh emot thöm ib 381 ( 1510) . " almogen war miik ganska genstörtigh " FM 351 ( 1507) . " äre thä tiiskä städher hanom ganskä genstiircktige " ib 676 ( 1517) . " rijgsins raad er hanom ganskä gensturctege ib. "