greve (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk nn

greve greve döme , eg. innehafvare af en högre domarebefattning; grefve (en värdighet hvilkens ss Svensk icke förekommer under medeltiden). " hon war grewans dotter aff getskogh " RK 1: 1142 . ib 792. hertugha ok grefua flere Fr 636 . ib 665 . ST 451, 452, 453 o. s. v. Va 4 . GO 615 . - herre. ower alla gudha ärin ij greffwe Al 4392 . - nyttjas för att återgifva Latinska uttryck, betecknande öfverhetsperson, högre ämbetsman. lisias greue (proconsul) Bu 514 . olibrius grewe (præfectus) Bil 540 . " fik appolinarem enum greua (centurioni) " ib 328 . " grep diäfwlin en hans (kejsar Ottos) greua (comitem) " ib 114 . - (?) ss tillnamn. petrus greui SD 1: 246 ( 1225) . - Jfr borgha-, här-, mar-, mäie-, stupo-, tämpla-, undir-greve. 1) värdighet ss greve. böþ hanom fäþärnes greua döme ok römska raaz hedhir (potestatem præfecturæ tuæ et consulatum generis tui) Bu 489 . 2) grefskap. " " Lg 3: 691 . grevaskap, grefskap, distrikt. " thry hundradha greffwaskap " MD 196 . jnnan samu grefwaskap (uno vico) Bil 373 .