favitsker (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

favitsker adj. fawizsker . fauetzsaker: -an Sv Kyrkobr 188. fawesker GU C 20 s. 257 . n. fawizt SvKyrkobr 49 . fawist Mecht 163 )), favitsk, oförståndig, utan förstånd, dum. jak tror tik ey vara swa fauetzkan (non puto te ita desipere) at tu lichamen vthan siell mane vara menniskio SvKyrkobr 188. oförnuftig, dåraktig. hwat är fawizskaren än wilia styra gudhz wilia äpther minom tholka SkrtUppb 66 . " ey taladhe han nakath fawizt mote gudh " SvKyrkobr 49 . " j minom wngdom j hwilkom iak aldrigh nakot fawist (puerile) giordhe mote gudz wilia " Mecht 163 . ffatuus . . . fawesker GU C 20. s. 257. genwärdogha ällir franwända akthin giordhe them fäwildzkor (troligen för fawidzska; Lat. perversta intentio fatuos fecit) SpV 266 .