finke el. finker m. (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
finke el. finker m. *finka fängare fynkefengare ) eg. lfink, småfågel. - pl. plokkadhe finkar (finker) [Mnt. geplucte vinken Schiller-Lübben V, 256; jfr Dan. Plukkefinker, Sv. dial. finker], en rätt av fint sönderhackade köttstycken (i sht »rester»). til affthonen groffnath sylta med miölk eller plocccada fincher Brasks Matordn 6 .