flygha (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
flygha v. v. L. flyghia: -iande SvB 493 ) flygha bort , dunsta bort. säth ather deghillen pa eldhen swa länge ath qwekselffwith flygher borth mädh rökenom PMSkr 416 . ib 384 . - Jfr ivir-, kringum-flygha samt forflughin. flyga, ila, skynda. " i flytande ränning, i fulll karriär. strax styrde han syn häst j flygande ränning j mot honom " Troj 29 . - flyga, slungas, fara. han . . . hiog moth honom, swa ath hoffswenius swerd flögh honom vtaff händerne STb 1: 396 ( 1482) . " han slogh vp hennis kammare döör, swa ath dorin flugo in i cammaren ib 388 (1492). - bildl. flyga: sväva ut. en godh bön for lösom ok villom oc flghiande thankom " SvB 493 .