forfalla (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
forfalla v. för- ) - part. pret. forfallin, 1) förfallen. thy at bastuen oc träbygningh är alt förfallit oc nider rothit STb 5: 244 ( 1519) . 2) fälld (i rättegång). at han . . . skulle komma oc staa for:de mester h. till rette för the ärende han hanom tillakt haffde om han ey wille warde förfallen i saken HSH 16: 95 ( 1527) .