forpliktogher (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

forpliktogher adj. adj. L. pl. -plictoge ) , pliktig el. skyldig (till att göra ngt). alle köpstädherne i swerige schulle wara forplicoge til at hafua halffdelen i stadz rad tydzske borghamestere Rydberg Tr 3: 676 ( 1471) . " tha äre wii alle thesse try rikes inbyggiara forplictoge ther til . . . medh alla wore yterste macht oc traoschap aff at wäria ib 332 (1474). "