ful (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

ful adj. fwll Mecht 264 . ack. pl. fulle STb 5: 197 (1518)), L. 1) oren. " jnquino as p c are smitta oc fult göra " GU C 20 (hand 2) s. 31. 2) ful, oskön, otäck. huru fatigh oc fwll brudh jak är Mecht 264 . " jnthe är högre ok fägre än guddomyn, ok inte fularin än jordhin " MP 5: 79 . 4) moraliskt förkastlig, otillbörlig, oanständig. fore thy äre waku nätter drykkia, dantz oc fwla wisor mykith gudhi ledha SvKyrkobr 6 . ib 265 . SvB 508 (1400-talet). engin är thär stadder swa fwll, at han ey bögher sik ödhmiuklika til honom Mecht 265 . PMSkr 660 . samme dag wort hans timerman stupe slagin, fför tet han hade kallet hans weneres hustrv en fforwunnen hore och mong andre oquedens ord, fulle och slem STb 5: 197 (1518). - liderlig, otukit. thw äst en fwl lqwinna. otroen oc aldra wärste qwinna Prosadikter (Sju vise mäst) 157 .