gas (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
gas gaas . pl. gäs . Se Sdw 2: 1226) , gässena mykith ropa merker rägn ib 295. saltgrön gaas Brasks Matordn 2 . ib l4. hava ena gas oplukkadha medh, hava ngt otalt med. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 13 f. athe nerwaro och hördho, thet anders suensson talade til erik jonsson och sagde til honom: jach haffuer ena gaas opluckade medh tik. i lthet sama sprangh han vpp och kastadde tw stoop STb 1: 144 (1478). *gasa foter gassa- ) *gasa haghi , *gasa hiordh gaasa- ) gasa kras (gaasa kraas), *gasa pinne gaasa- ) *gasa rova gassa- ) gasa skarn , gasa vinge , *gasa äg gaasa ägh ) gås. " hwithe gäs är ärw altid beste, än gra ärw ey swa godhe " PMSkr 263 . ib. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. - Jfr bal-, gra-, vil-gas.