giäldare (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
giäldare giällare . obl. gellare ATb 3: 90 ( 1498) ), person som är skyldig ngn ngt, gäldenär. " forgiff os wara skuld swa som wi forgiffwom warom giällarom " SvKyrkobr 17 . " ther näst sagdhe han til then andra gieldaren, hwro mykit äst thu skyldogher minom herra " MP 3: 312 . " kom for retthen pedher swensson medh sin gellare abram " ATb 3: 90 ( 1498) . Jfr vidhergäldare.