grymber (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

grymber adj. grumer J Buddes b 81 . grymmer: -an PMSkr 292 . grimber JMPs 571. grvmmer GU C 20 (hand 2) s. 19. grömber ib s. 1 ; 13. SvB 431 (börj. av 1500-t.). grem STb 4: 130 (1506)), L. 1) rasande, vild, lgrym. " inhumanus grömber oc omiskunsammer " GU c 20 (hand 2) s. 1. jmmanis . . . grömber ospaker okc fasulighen ib s. 13 . " huat dwäls tu otroen ok grymer J buddes b 81. 3) vred, Arg, ilsken. med dat. sancte olaff . . . grömber guz owinom som leon " SvB 431 (börj. av 1500-t.). - med prep. om. war ror:ne her niclis gantzk gem om samma stuga STb 4: 130 (1506). 7) sträng. " jnclemens . . . omiller oc grvmmer " GU C 20 (hand 2) s. 19. swa grimber är han (ɔ Gud) j them rädeligha dagenom, at om swa waare, at jomffru maria worde ffw[n] nen j nakre dödelighe syndh, wthan twäkan toghe gudh ffran hänne alla the äro som hon nw haffwer JMPs 571. 8) förskräcklig, ryslig. ärw manans horn mykit tiok j vpgangenom. merker grymman storm PMSkr 292 .